I'm so tired of being here

Suppressed by all my childish fears
And if you have to leave
I wish that you would just leave
Your presence still lingers here
And it won't leave me alone

These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase

Det känns som att jag håller på att bli galen.

(om jag inte redan är det)

...

I know it's hard to tell how mixed up you feel
Hoping what you need is behind every door
Each time you get hurt, I don't want you to change
Because everyone has hopes, you're human after all
The feeling sometimes, wishing you were someone else
Feeling as though you never belong
This feeling is not sadness, this feeling is not joy
I truly understand. Please, don't cry now

blä

hm haft en mysig helg med trevligt sällskap, dock har mitt humör varit åt helvete. Känner mig så jävla fånig, stöörd, töntig, osäker, blyg, orolig, osocial, för inåtriktad, tystlåten, negativ, trött, dyster, svag, kraftlös, tråkig, ful, äcklig... överanalyserar på tok för mkt och jag har inte lust med någonting egentligen. Gaah fattar inte vafan det är för fel på mig -.- emotionellt instabil

......känner mig mest bara tom, likgiltig, dryg, känslokall.. men samtidigt fylld av massa känslor, förvirrande då det är för mkt olika känslor. Blir galen på mig själv, jävla humörsvängningar. känner mig nästan lycklig emellanåt men så fort jag känner sinnesfrid så varar det aldrig mer än en allt för lite stund. Helvete. lever i mitt egna jävla helvete. massa negativa tankar och självhat.Trött på att känna såhär och må såhär och trött på att vara trött och fattig och svag och deppig vill bara sooova slippa vara närvarande orkar ingenting, känner mig värdelös. Finns ingen orsak? allt borde vara bra, det är det väl också hyfsat iaf mest bara jag som förstör för mig själv och får för mig att allt är falskt iaf allt jag gör känns tillgjort på nå vis, som att jag är en skådespelarska fast ändå inte alltså är ju mig själv bara det att jag måste tvinga mig själv att vara social och våga existera... jag har svårt för att våga leva i nuet och känna mig trygg och avslappnad o så bland folk eller i nya miljöer fast känner mig så hemma oxå gaha hoppas det släpper snart fast det kommer det nog aldrig göra *negativ* mja svårt att vara positiv när det varit så här på tok för länge.... svårt att våga hoppas eller ens kunna tro på att det kommer försvinna alla dessa hjärnspöken panikångest och skit som jag inte orkar kämpa emot förjävla patetisk USCH
förlorat mig själv och kan inte hitta mig själv
om jag någonsin vetat vem fan jag är
detta är normalt för mig
att känna ångest dygnet runt
och bryta ihop för ingenting
det gör ONT inuti

orkar inte uttrycka mig ordentligt heller
eller prata/skriva med någon överhuvudtaget
KAN inte rättare sagt ALLT blir bara fel
jävligt OFF och osocial
det tar emot, tex att skriva ett sms lr mest svara på något får liksom inte fram något svar det känns bara tomt, står still i huvudet och jag ignorerar allt för ofta frågor lr liknande. Typ låtsats som att frågan lr bara när någon pratar med mig så får jag inte fram något och det blir som att personen aldrig sa något till mig fastän vi båda vet att den visst sa något x'D
otrevligt ._. vill inte vara otrevlig, verkligen inte meningen att dissa.

känner mig så fruktansvärt dålig

If you dwell in the past and worry about the future,
then you will struggle with the present.

Too many, too many problems.

I couldn't tell you why she felt that way,
She felt it everyday. And I couldn't help her,
I just watched her make the same mistakes again.

What's wrong, what's wrong now?
Too many, too many problems.
Don't know where she belongs, where she belongs.
She wants to go home, but nobody's home.
It's where she lies, broken inside.
With no place to go, no place to go to dry her eyes.
Broken inside.


Her feelings she hides.
Her dreams she can't find.
She's losing her mind.
She's fallen behind.
She can't find her place.
She's losing her faith.
She's fallen from grace.
She's all over the place.


She's lost inside, lost inside...


http://www.youtube.com/watch?v=NGFSNE18Ywc&NR=1

Jag vill så mycket att jag tillslut inte vill någonting alls.

Borde verkligen prioritera jobb - en lösning på allt. Typ en lösningen på många problem iaf.
Utan pengar kommer man ingenstans. Man har inte råd att leva, "helt enkelt". Allting kretsar runt pengar i den här världen. Tragiskt nog. Det tar emot lite att skriva detta, men det är trots allt sanningen. Faktiskt så överlever man inte utan pengar.
Visst man kan kanske vara en uteliggare med självrespekt, men man kommer troligtvis svälta ihjäl tillslut, om inte dö av en sjukdom, frysa ihjäl eller liknande. Jag känner mig som en hemlös utan självrespekt. Utan någonting. Endast smärta. Mitt rum känns inte ens som mitt, inga av mina saker, jag äger ingenting. Även om jag köpt saker själv så väger alla saker jag fått upp det. Och eftersom att jag fått pengar av min mamma så är tekniskt sett dem sakerna hennes... inte för att jag köpt sakerna för hennes pengar men dem pengarna som var mina borde ha gått till henne då? Jag har aldrig haft någonting då? Önskar nästan att jag aldrig blivit född.

Jag har tragiskt nog gett upp just nu på ALLT. Vilket endast leder till att jag inte kommer någonstans med mitt jävla liv. Måste försöka mer. Inte ge upp så fort det tar emot.
Mitt sätt att överleva är att försöka vara så likgiltig som möjligt. Och då menar jag att jag inte vill leva om jag ska hålla på och tänka/älta all tragedi. Dock vet jag att jag måste på något vis hitta livsgnistan inom mig igen och ta mig igenom allt och komma ut starkare än någonsin, vet inte hur fan det ska gå till. Men att skaffa ett jobb vore en bra början... Jag känner mig verkligen inte stark nog att komma ut i arbetslivet eller som någon värdig att anställa faktiskt så känner jag mig bara som en belastning för allt o alla. Fast det är bara att försöka bevisa motsatsen både för er och mig själv. Liksom få lite energi och motivation att nu jävlar så kör vi! Sluta ligga hemma och deppa och vara patetisk, sluta tycka synd om sig själv fyfan.


Alltså ååh . . .
Ibland är det allt bra jobbigt och det känns som om att mina problem är världens i-landsproblem.
jag vet inte alls hur jag ska göra med min framtid eller vad det finns att göra av den.
Studera? Jobba? Flytta utomlands? Kanske till och med bli prostituerad eller hallick.
Då skulle jag ju i alla fall tjäna pengar.
(för att studera krävs resultat, att man klara av det... för att jobba måste man få ett jobb vilket fan verkar omöjligt utan en slutförd utbildning, för att flytta måste man ha pengar. För att bli hora krävs inte mycket. Bara att vara jävligt desperat och det är jag fan.)

Att söka jobb efter jobb, efter jobb och bara få nej är nog det sämsta som finns.
Man tappar så otroligt mycket självkänsla
och börjar funderar på om jag faktiskt är så dålig att jag inte ens kan få ett jobb.
Nog för att jag är dålig på mycket & redan har dålig självkänsla men det här tar nog priset.
Har bett flera stycken att kolla på mitt CV & de säger ju att det ser jättebra ut,
men vad är det då som jag gör eller är fel?
Varför kan inte en misslyckad men ack så villig person få ett jobb?
Men vänta, där fick jag nog svar på min egna fråga..

Om jag hade haft motivationen och viljan att plugga
så skulle jag ha gjort det men den orken jag vill ha finns inte där, iallafall inte än.
Jag hoppas dock att denna motivation, vilja och ork jag behöver och vill ha, ska komma en vacker dag.
Och den dagen ska jag inte fundera så mycket utan bara köra.

Men å andra sidan vill jag ju göra så mycket här i livet så att det bara blir kaos.
Det är nog där det sitter, att jag vill så mycket att det blir en knut på alltihopa
och jag inte vet vilken ende jag ska dra i för att få ut knuten igen.

De flesta säger; "du har hela livet framför dig"
Ja, visst har jag väl det men snart är livet över
och då kommer jag sitta där och fortfarande inte ha en jävla aning om vad jag vill göra.

Ibland skulle jag vilja ha en sån där kontroll som Adam Sandler har i filmen Klick.
Det skulle vara bra för stunden men inte i det långa loppet,
men den kanske skulle kunna hjälpa mig med att visa vilken ende jag ska dra i för att få ut knuten.

Vilsen...

Det känns som att jag inte (längre) har någon familj och inget hem.
Jag har INGENTING. Ingenstans att ta vägen.
ALLT är (tydligen) mitt FEL. (!????)
Så jävla KLYVEN. (kluven?) -splittrad, förvirrad.. och totalt MAKTLÖS.



Igår var en av de värsta dagarna i mitt liv. Och det säger en hel del.

Min familj tycker helt seriöst att jag är en fullblodsegoist!
Det är bland det värsta jag vet. Om inte det absolut värsta.
(Visst det finns kanske något som är bra med att vara lite ego, men ja det är ju på det bra sättet, tex. att man tar för sig och tror på sig själv? Liksom här är jag och ingen ska trampa på mig för jag är betydelsefull. typ fast det finns väl ett bättre ord än "ego" (självsäker) för det men allltså... Gah jag vet fan inte-.-') Ego är trots allt mest ett negativt ord. För mig betyder det att man inte bryr sig om någon eller något annat än sig själv och det som gynnar en själv. Att man är egocentrisk. Man har inte ens kapacitet liksom förmåga att bry sig, att känna omtanke. Egoister som min pappa alltså det gör så. jävla. ONT. i mig. Alla jag älskar har gått emot mig.
Jag måste eventuellt flytta hem till min pappa. Jag vet inte hur jag ska överleva detta.
Det känns fan som att självmord vore en lösning, (jag har ingenting kvar att leva för? allting är bara fööör mycket just nu, men det går väl över... Även om det inte känns som det nu och som så många andra gånger, eller jag överväger fan varje dag att ta livet av mig.) men då kommer ju det bara bevisa att jag är en egoist som tar livet av mig för att såra mina nära & kära? Så är ju verkligen inte fallet. Men det är så det kommer uppfattas. Att jag är en elak, falsk och jävligt patetisk person som... Gaaaaaah vafan vet jag men dem borde ju samtidigt förstå att jag inte alls har som avsikt att på något vis såra eller straffa någon eller skapa skuldkänslor i så fall är det fan vad de förtjänar. Jag blir så fruktansvärt arg att jag överväger att kniv hota alla som står i min väg! För jag känner mig så jävla försvarslös och desperat och kränkt och missförstådd och jag behöver mina saker som dom snott för mig.

Faaaaaaaan mamma tycker tydligen att allt är mitt fel. Hon skyller alla sina problem på mig, att jag är orsaken till att hon mår dåligt att hon känner att hon snart måste läggas in på sjukhus PÅ GRUND AV MIG fatta hur jävla mycket det sårar mig. Allt jag vill är att hon ska må bra. Vara lycklig och frisk. Men jag har inget kvar att ge, jag har inget att komma med. Jag känner mig så hjälplös. VÄRDELÖS. Jag bara förstör. -"Hon bara tänker på sig själv och skiter i allt och alla andra. Hon är en äkta fullblodsegoist! Hon bara förstöööör. Hon har ju förstört hela kvällen precis som vanligt. Allt handlar om henne och att hon ska stå i centrum. Och såhär blir hon när hon inte får som hon vill, hon måste straffas. Då kanske hon lär sig och förhoppningsvis inser att det är hon som gjort fel. Jag har varit alldeles för snäll. Sen så är det ju konstigt att hon helt plötsligt har så mycket energi, när det gäller att gå ut och ingen till att söka jobb. Och jag försöker ju bara rädda henne från att råka illa ut - det är av omtanke jag gör det här... Är hon så korkad att hon inte förstår det så får hon skylla sig själv. Det kommer bara ta längre tid innan hon får tillbaka sina saker (min väska med busskort, mobil, cigg, plånbok, kamera, smink...) När jag känner att jag kan lita på henne och hon förtjänar min tillit och skaffat jobb så kanske, tills dess. Utgångsförbud, inga cigg, ingen mobil, ingen dator, ingen kamera..."

Jag kan hålla med henne till viss del. Att jag pratat om mina problem med henne, vilket har lett till att jag gjort mina problem till hennes. Det var inte alls min mening. Det vet hon fan också. Så varför behandlar hon mig såhär, varför säger hon sådär. Det får mig att inte vilja leva.
Sure jag kanske borde hållit allt för mig själv men då hade jag redan varit död för längesen. Hon säger ju ändå att hon är glad över att jag känner att jag kan anförtro mig till henne och prata om vad som helt med henne. Men det borde jag tydligen inte ha gjort. Aja jag får väl sluta med det.
Vilket kommer leda till att vi inte har någon nära relation överhuvudtaget. Men om det får henne att må bra så är det väl värt det antar jag. Yes hejdå mamma. Hej ensamhet.
Hon var allt jag hade. Allt jag har nu är mig själv och det är inte mycket. För jag har ingenting, ingen förmåga att klara av det här på egenhand. Jag har inte det som krävs för att lyckas här i världen. Inte för tillfället, visst det kanske finns någonstans inom mig men jag kommer aldrig klara det utan hjälp. Allt jag har är min dåliga självkänsla och mitt dåliga självförtroende, samt en massa dåliga minnen och erfarenheter. Sååå hur fan ska det gå då? Om jag flyr vilket det känns som att jag måste nu. Alltså packa ihop och dra. Jag är inte stark nog för det så kan inte göra så mkt annat än o försöka fixa allt liksom reda ut allt med mamma nu innan det är för sent. Dock känns det ganska lönlöst. Så jag sover bort allt. Jag har endast tillgång till internet nu för att kunna höra av mig till en viss person angående en viss sak. Fast jag behövde bara skriva av mig så ja publicerar väl detta meningslösa inlägg nu. Det känns inte bättre. Nästan värre.

;_________________; <////////////////3

FanFanFaan

Det känns som att jag inte kan gå mer sönder,
men för varje gång gör jag faktiskt det.

Nobody wants a broken girl...

Jävla skitliv.

Jag känner mig så fruktansvärt utnyttjad och bedragen.. av nästan alla fan!
Och det känns väl värre än vanligt bara för att det upprepar sig hela jävla tiden... jag måste nog ändra på mig själv... men jag vet inte riktigt vafan jag gör för fel... vad det är med mig som gör mig så utnyttjbar liksom folk beter sig som skit mot mig och bara trampar på en men det e väl för att man e för snäll eller nåt -.-' blir jag missförstådd lr vadfan är det frågan om!? Börjar fan tro att folk typ ser på mig att typ här är en brud man kan utnyttja! Och skiter i min vilja och mina känslor, liksom bara är äckligt jävla ego och kanske till och med gillar att utnyttja folk och behandla en som skit. Känner mig så jävla ovärd och förstörd. Trasig, Tragisk, Trashig, Trakasserad, Trampad på, som en liten rädd smutsig flicka som inte kan säga Nej eller stå upp för sig själv. Sååå fruktansvärt jävla less på detta! Fyfaaan
Hatar er alla som utsatt mig för detta och hatar mig själv som inte varit starkare, klokare, tuffare... Ni har brutit ner mig totalt och det värsta av allt är att ni inte ens bryr er ett dugg.
LÄMNA MIG IFRED snälla sluuuuuuta. Alltså ååååh jag fattar verkligen inte hur människor kan va så grymma. Och jag fattar inte vad det är för feeeeeeel på mig.

Gaaaaaaaaaaaah bara jävligt less på det, på att bli behandlad såhär... Orättvist behandlad.

Min far har orsakat mycket skada på det sättet, vilket jag nämnt innan.. skrivit lite om det här på bloggen förut med så orkar inte ta upp det igen. Ganska invecklat och komplicerat.
Och alla mina ex har varit som kopior av min pappa sjukt nog, så jävla sjuuukt och jag förstår inte det är fan som att jag drar till mig den typen av personer, som manipulerar, utnyttjar o skit -____- Och många av mina så kallade vänner har utnyttjat mig med. Det är nog det värsta att bli sviken av dem du verkligen känner eller tror dig känna kanske man ska skriva. Dem du verkligen älskar/älskade FUCK OFF

Önskar att jag inte var så jävla blåögd och att jag någon gång kan lära mig av mina misstag!? Dock är det ju inte direkt så att jag medvetet faller för dessa idiotiska människor och dom är ofta jävligt duktiga på att luras och visa upp sidor som dom på något mystiskt vis vet att man kommer tycka om för att sedan visa deras rätta jag när man är "fast" i en relation med asen! USCH fan vad jag HATAR det! D:

Sen så finns det ju dom som trakasserat mig sexuellt, utnyttjat mig sexuellt, utsatt mig för sexuella övergrepp (såheterdet) på så vis att det kan klassas som våldtäkt i vissa fall. Dock inte så extremt kanske, om man jämför.. typ, man kan väl säga att jag haft tur ironiskt nog gaha fast ja menar alltså att det kunde ha varit mycket MKT värre!

Sluta utsätt mig och andra för psykisk misshandel & fysisk misshandel. SLUTA vara den IDIOT du är. Jävla as jävla jävlaaa äckel egoister okänsliga oempatiska viiidriga människor. DÖÖÖ



hmmm......... Känner mig så sjukt jävla klyven. Förvirrad, ängslig, osäker... Jag vet vad som hänt men jag vet inte varför. Jag förstår inte, det känns som att det är mitt eget fel ibland att jag är totalt FUCKED UP och kanske till och med förtjänar detta helvete!?! Nejmen ibland tror jag att jag får skylla mig själv typ... att jag uppmuntrar sånna som er? att jag provocerar er? Genom mitt utseende och att jag är för dum, GODTROGEN/NAIV/BLÅÖGD för att inse vilka ni är eller vilka era avsikter är innan det är för sent, att jag är så jävla svag att jag inte kan göra annat än bli paralyserad och bara hamna som i chocktillstånd utan att kunna få fram ett ord, säga ifrån eller ens gå där ifrån. Det är som att hela min kropp bara stänger av! Typ som en försvarsmekanism? Fast nä det funkar ju inte som nå vidare bra försvar... Borde ju försöka fly trots allt och inte bara ignorera allt. Jag är väl kanske för feg eller för rädd för konflikter, vad som ska hända mig om jag kämpar emot om det ska bli ännu värre då... Fast det har jag ju fått bekräftat ett antal gånger.. att jag är så jävla klen och försvarslös så det tjänar ingenting till om jag skriker slår och kämpar för att komma låss eller bara säger ifrån från början för då jävlar ska de allt visa va de går för och då blir det fan ännu värre usch HATAR verkligen den känslan, att känna sig så jävla försvarslös och ynklig. Borde kanske börja på nån självförsvars kurs!?!! Vore ju bra om jag kunde försvara mig. Så att jag kan stå upp för mig själv och verkligen kunna/våga säga ifrån utan att bli misshandlad, nerslagen, våldtagen, men ja det bästa vore om jag kunde undvika dessa situationer... men det e inte så jävla enkelt. Det är sjuuukt allting alla hela världen är sjuk. Jag måste vara mer försiktig helt enkelt?
Men bara för det så kan man ju inte sluta lita på folk?
Jag är ändå glad för att jag vågar lita på folk, sen så att det råkar vara fel typer är ju mindre bra.. jag vet fan inte vafan jag ska ta mig till. Helt ärligt talat så orkar jag snart inte mer.
Jag orkar inte leva med mig själv om det aldrig kommer bli bra, om det aldrig blir en förändring, om jag aldrig får ha lite tur och uppleva riktigt lycka och ärliga och genom goda människor som inte skadar mig. Som älskar mig för just den jag är och inte utnyttjar mig på något vis. Finns det någon sådan person på denna jord?

Just nu känner jag att jag hatar mig själv. Riktigt jävla mycket.
För att jag är en lättlurad jävel. Och en patetisk sådan.
Och det kommer jag alltid vara, för jag lär mig fan ALDRIG.

Önskar att jag bara kunde gå och dö nångång... :<
Eller nejfan, önskar att alla dessa as kunde gå och dö! D:
Man ska fan rikta sin ilska utåt istället för inåt.
Och då menar jag att det inte tjänar någonting till att gå runt och hata sig själv för något som någon annan utsatt en för... det är den/dem personernas fel och inte ditt. Faktiskt. Dom bär hela skulden som behandlat dig illa. Speciellt när du inte gjort annat än visat förtroende, omtanke och kärlek för asen. Tragiskt. Tänker på min pappa, mina ex, vissa "vänner" och några typ randoms. Alltså alla dom som behandlat dig illa när du gav dem allt du hade och tillbax fick du ingenting bara skit, smärta, ett krossat hjärta... Fyfan va bedragen, utnyttjad och oälskad jag känner mig.

Och måste bara tillägga att jag HATAR alla som älskar att trakasserar en utan anledning... JAG HATAR ER!!!
Händer mig ganska ofta på tunnelbanan exempelvis. Förstår mig verkligen inte på sådant folk som bara attackerar en utan orsak!? Liksom glor oförskämt, slänger ur sig kränkande kommentarer, förföljer en, eller ännu värre tafsar på en och det värsta är att dom INTE bryr sig när jag säger ifrån! Dom bara fortsätter... Jävla patetiska vidriga människor som bara är ute efter att försöka trycka ner andra eller enbart är helt dumma i huvudet! Egocentriska jävlar och vissa får för sig att jag visst vill ha deras uppmärksamhet (typ för att dom är så jävla BÄST enligt dom själva och helt enkelt totalt ego) bara att jag inte låtsats om det >.< GAAAAAH liksom VAFAAAN!? :@

HatHatHat I FUCKING HATE YOU ALL idioter.

Det känns som att jag måste förklara/försvara mig 1000 gånger om för alla... hela jävla tiden -.- börjar bli jävligt trött på det. Så om DU inte förstår, så är det ditt problem. Jag orkar helt enkelt inte få alla att förstå det som är så självklart för mig. Idioti är bland det värsta jag vet, om inte det värsta! Kändes bara som värt att tillägga det. Idioter finns det gott om. Ni är inte ens värda att lägga tid på. Så FUCK OFF det sorgliga är att ni inte ens fattar det själva. Att NI gör bort er. Och jag skiter i hur detta uppfattas! Jag orkar inte bry mig... Ni tolkar ändå allt som ni vill. Inget jag direkt kan göra något åt. Och jag bryr mig bara om vad dom som verkligen känner mig tycker o tänker om mig. So now you know that. jag känner mig jävligt HATISK också! D:

Hat mot folk, människor och självhat. Det har sina orsaker och icke orsaker...

Sjukt...?

sjukligt nice,
tjocka lår,
bristningar,
spetsnäsa,
revben
som syns ovanligt mkt,
bara för att jag drar in magen.

Jahapp...
Detta är mina brister.
Att allt fett lägger sig på låren, ser för jävligt ut.
Bristningar? Bara för att jag växte för fort.. -.-
(har det lite här och var på kroppen)
Min näsa är ful i vissa vinklar.. yep.
Revben fascinerar mig.
Men är ju inte så smal egentligen.. Drar in magen.
Min mage har blivit mullig... Och uppblåst nästan jämt. *Suck*

Anyway... Detta är rätt nice ändå?
Trots alla mina missnöjen, så är det okej att inte vara "prefekt" liksom.
Brister kan vara vackert. Dem gör oss unika. Blablablaah
Jag måste i alla fall ta tag i mina matvanor och börja motionera!
Och då menar jag på ett "normalt" vis.
Lever just nu på mackor, nudlar & cola + cigg = trötthet å blääh
Sen så sover jag på tok för mkt och ligger i sängen, istället för att röra på mig.
SKÄRPNING gaaah måste få lite disciplin på mig själv och motivation o bra vanor.
Börja leva lite "nyttigare" så att jag orkar leva.

how can it be so hard to change the way you feel about yourself

Ibland undrar jag om det finns någonting som heter "bra."
Om det faktiskt är möjligt att allting blir "BRA."
Jag har alltid levt i hoppet och tanken om att det kommer att bli bra.
Kommer det att bli bra någon gång?
Kommer det någon jävla gång vara lite lätt?
Vill kunna gå igenom livet med lätta steg,
inte genom en jävla storm.
Vill kunna lägga mig på kvällen och tänka,
"imorgon kommer bli lika bra som idag"
men det är alltid någonting som hindrar mig från att njuta fullt ut.
Jag kanske är samma eländiga människa.
Jag har inte förändrats ett dugg.
Jag är så jävla blind så jag vägrar se det jag har.
Jag vill bli fri detta HELVETE... !

Jag är så jävla trött på ALLT D:

trött på kärlek, trött på att vara ensam, trött på människor, trött på känslor, trött på tomhet, trött på krav, trött på stress, trött på förväntningar, trött på alla orättvisor, trött på att känna mig förvirrad, trött på overklighetskänslor, trött på panik, trött på ångest, trött på att vara blyg, trött på att vara töntig, trött på att vara okunnig, trött på att vara lat, trött på att vara svag, trött på att klaga, trött på att vara deppig, trött på att vara beroende, trött på mat, trött på hushållssysslor, trött på att vara arbetslös, lr ja trött på att inte ha råd med något, att vara pank. trött på att vara trött, trött på att vara fast i samma helvete... och mest av allt trött på mig själv och mitt jävla liv. Fan trött på allting. Orkar inte med något, vill bara försvinna. Jag HATAR mig själv och mitt fucking så kallade "liv" jävla skit liv. Jävla Mimmi! Jag är felfelfel. hör inte hemma någonstans, duger inte till någonting, förstör bara för allt och alla. Förstör för mig själv mest av allt. Jag bryter ner mig själv och utplånar allting som är bra. Varför??? Jag är fan sjuk i huvudet.

Mitt hjärta är ditt att förstöra...

Love is like suicide

stanna livet, för jag vill hoppa av
stanna tiden, jag orkar inte vara kvar.

Det känns som om jag faller.
Jag känner adrenalinet i kroppen som rusar.
Och jag faller, om och om igen.
Varför kan jag inte stoppa fallet?

Jag känner rädslan.
Jag vet att jag kommer förlora något snart.
Och förlusten kommer att bli svår.
Jag vet inte om jag kommer överleva den.

Det spelar ingen roll hur många andetag jag tagit.
För jag kan fortfarande inte andas.

Humm

Kärlek är sjukt svårt, om man tar det på allvar. Jag har blivit väldigt dålig på det. Känns så fult att man "bara" är 20 år, men ändå känner sig helt förstörd av det. Jag pallar inte älska någon. Kul ett tag, men sen då? När man är helt tom och tårarna är slut, var det värt det? Det spelar egentligen ingen roll vem som lämnar vem och vem som vill vad, vem som går vidare först och vem som bara står och tittar på. Det är svårt. Och tungt. Jag har blivit så feg. Klart att det är värt det, egentligen. Men inte nu. Jag är kär. Kanske. Men jag slänger iväg allt, som vanligt. Jag blir arg på mig själv för att jag jämt fegar ur och jämför allting med någon sorts perfektion som inte finns någonstans. Det blir aldrig helt jävla bra. Det är uppochner och ner-ner och sen lite upp. Och så håller det på sådär. Jag vill egentligen inte ens ha balans. Jag vill inte ha perfektion. Jag vill ha eld. Passion, hunger och magi. Älska och hata. Bara leva, med någon. Ibland.

Hur fan fixar man ett förhållande som funkar?

hm... Alltså kärlek är väldigt komplicerat, alla känslor är det. Jag känner mig mest bara förvirrad och rädd för att bli sårad igen, som jag blivit så många gånger innan... fast man måste våga chansa och lita på personer, trots sitt förflutna. Antar att det är värt det trots allt. Man kan inte leva utan kärlek (fast svårt att leva med den också) och att ha ett förhållande är skönt, eftersom att man bli mindre ensam då och kan dela sitt liv med någon. Fast önskar att det vore enklare att hitta den där som verkligen är rätt för en. Men det är väl bara att leta vidare eller liksom våga hoppas på att man kommer finna den rätte tillslut. Eller att inte gå miste om den för att man var för dum för att inse det, eller se, tro på det lr bla bla blaaah jag vet inte. FAN

Fast visst det kanske kan vara/är väldigt enkelt och endast "en dans på rosor", underbart för vissa..?
Varför har jag sån jävla otur!? Eller menar att typ alla förhållanden jag haft, har varit destruktiva och nästan slutat på liv och död. Så jävla typiskt. Sjuuuukt frustrerande & tragiskt vafan känner mig typ dömd till att misslyckas och som att jag är född olycksfågel -.-'

And I never was smart with love
I let the bad ones in and the good ones go
But I'm gonna love you like I've never been hurt before

Kent - Dom Som Försvann

Jag har bränt mina skivor
Eldat upp dina brev
Och askan ligger i drivor
Solstickepojken han ler

Han bönar och ber:

Tänd eld på dina tankar
Med dina svarta tysta tårar
Och vi vet och du vet allt tar slut
Långsamt genom rummet går hon ut

Kom låt oss gå härifrån
Låt oss resa någonstans
Resa långt härifrån
Låt oss bli dom som försvann

Kom så glömmer vi döden
Han röker i vår säng
Kom och värm dig vid glöden
Från vårt rykande hem

Golven sjunger igen:

Du ger oss kalla kårar
Med dina svarta tysta tårar
Och vi vet alla vet allt tar slut
Långsamt genom rummen går hon ut

Kom låt oss gå härifrån
Låt oss resa någonstans
Resa långt härifrån
Låt oss bli dom som försvann

Kameran glider över guldgula fält
Ja, vi vet du behöver hjälp
Den här stan gör mig galen ikväll
Du kommer aldrig mer hitta hem
Vill ge dig allting ikväll

Du kommer aldrig mer bli dig själv
Du kommer aldrig mer bli dig själv
Du kommer aldrig mer bli dig själv
Du kommer aldrig mer bli dig själv

Kameran glider över guldgula fält
Ja, vi vet du behöver hjälp
Den här stan gör mig galen igen
Du kommer aldrig mer bli dig själv
Och jag tror minsann min själ dör av svält

Man blir trött på ditt jävla gnäll
Man blir trött på ditt jävla gnäll
Man blir trött på ditt jävla gnäll
Man blir trött på ditt jävla gnäll
Man blir trött på ditt jävla gnäll
Man blir trött på ditt jävla gnäll
Man blir trött på ditt jävla gnäll

Osäkerhet...

osäker.
jag har för stora beslut i mina händer.
som jag avgör. bestämmer...
det är beslut som jag inte borde vara tvungen att ta.
och jag känner mig klämd. jagad. fångad i ett hörn..
alla saker som sagts.. alla tankar.
allt bara upprepas och varje möjlig
konsekvens av varje handling ger mig spel.
jag kan inte avgöra något så stort..
göra ett val som jag kanske kommer ångra.
hur blev allt så fel? vad vill jag ha?
hur kommer livet se ut? hur vet jag om jag någonsin kommer bli lycklig?
vilket val ska jag ta..
och allt jag vet är att tankarna är
plågsammare än rakbladen jag har gömt.
det är lätt att låstas då man håller igång. inte behöver tänka.
men ensamheten är en tystnad som tvingar en att se det man gömt undan.
allt det där man inte vill se eller handskas med..
och jag vågar säga, att jag ibland önskar mig döden, som en lösning på allt.
en befriare från alla sorters smärta.

Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din.

För du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet

Det kan ta slut i morgon
eller hålla på för alltid
ibland är det så

Så säg som det är
för den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig
in i mig

Och du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel


Du är min & jag är din..?

mitt liv går ut på att sova... typ lr nåt

vaken hela natten... sovit bort hela dagen...
tvingade mig upp ur sängen när jag vaknade av att mamma kom hem, varit uppe sen dess.. nu är klockan 06:30 dags att lägga sig i sängen. Jatack!
vafan finns ingen mening med att sitta vid datorn jävla datorberoende

People = Shit

Come on down, and see the idiot right here,
Too fucked to beg and not afraid to care.
What's the matter with calamity anyway?
Right? Get the fuck outta my face!
Understand that I can't feel anything.
It isn't like I wanna sift through the decay.
I feel like a wound, like I got a fuckin'
Gun against my head, you live when I'm dead!

Everybody hates me now, so fuck it,
Blood's on my face and my hands, and I don't know why
I'm not afraid to cry, but thats none of your business!
Whose life is it? Get it? See it? Feel it? Eat it?
Spin it around so I can spit in its face.
I wanna leave without a trace,
cuz I dont wanna die in this place!

It never stops - you can't be everything to everyone.
Contagion - I'm sittin' at the side of Satan.
What do you want from me?
They never told me the failure I was meant to be.
Now. Overdo it - don't tell me you blew it,
Stop your bitchin' and fight your way through it!
IM. NOT. LIKE. YOU. I. JUST. FUCK. UP.
C'mon motherfucker everybody has to die,
C'mon motherfucker EVERYBODY HAS TO DIE!

PEOPLE = SHIT!

När fan är det min tur att vara lycklig på riktigt..?

jag känner mig fast i en hemsk period av mitt liv. Eller ja som att jag aldrig kommer lyckas ta mig ur detta helvete. Kan inte minnas sist jag var riktigt lycklig eller bara kände mig glad och såg fram emot saker. Har inte lust med någonting. Det är för jävligt. Allt känns bara förfärligt tråkigt och meningslöst. blöööööööööäääääeh

sover bort mitt liv. Bara sover o sover o sover... fast det är ju för att jag inte har något liv. Så flyr undan verkligheten genom att sova och drömma istället. Har alltid haft sömnproblem eller svårt att somna vilket leder till att man vänder på dygnet o så blire bara värre, men när jag väl lyckas somna så kan jag sova hur läänge som helst, eller ja vaknar upp lite då o då men lätt att somna om då o soova vidare. man liksom fastnar i nån slags drogdimma. Blaaah

bla. bla. bla.

vill känna mig fridfull.
Vill känna mig värdefull.
vill slippa tvinga mig själv till allt.

ALLT känns falskt. fyfan för att behöva låtsas som om allt är bra, låtsas vara intresserad av saker, låtsas vilja prata med folk, allt är på låtsas. Jag är inte på riktigt, jag är inte riktig? Vem fan är jag!?
Men jag låtsas i hopp om att allt ska kännas på riktigt snart.

fel. fel. fel. F E L

man kanske skulle må bra av lite disciplin..?
men mitt fel ligger inte i att jag är lat,
utan jag har bara sån jävla otur hela jävla tiden. Faktiskt.
Motgång efter motgång, fan give me a fucking break!?!
and gimme some luck, Tack!

Varför tar lyckan slut.
Varför får jag aldrig må bra en längre stund.
Hur kommer det sig att, när jag väl känner glädje så består den inte
mer än högst några få minuter.
Det är som att jag har en demon inom mig som matar massa negativa känslor
och destruktiva tankar.
Eller så är det kanske bara jag som blivit besatt av att må dåligt
och förstöra för mig själv.
Vad fan vet jag?!?!?!??!!! Jag vet INGENTING. INTE ETT PISS INTE ETT JÄVLA SKIT VET JAG VARFÖR JAG ÄR SOM JAG ÄR SÅ HÄR TOTALT FUCKED UP OCH PATETISK!



känner mig så sjukt jävla misslyckad.

"Eraser"

Need you, Dream you
Find you, Taste you
Fuck you, Use you
Scar you, Break you
Lose me, Hate me
Smash me, Erase me
Kill me

Vill känna mig betydelsefull.

Fyfan jag vill bara bort.
jag trodde att det kunde bli lite bättre.

men jag duger ju fan inte till nåt.
vore kul att höra "kan vi inte åka och hitta på det Mimmi?"
men nej jag är alltid plan-b.

kan följa med på köpet.
som nåt jävla skitsmink från vecko revyn.
så känner jag mig.

jag kommer inte lyckas med något.
jag vet inte ens vem fan jag är.
ett bra exempel på en patetisk jävla människa som går runt och försöker känna mig bra, när jag aldrig gör det.

bra nu vet alla det.
fuck it.

But inside your heart it is black and it's hollow and it's cold

This thing is slowly taking me apart.
Grey would be the color if I had a heart.

jag har försökt kämpa emot... Men jag faller in i dig och ditt stora hjärta

Du kan få mig hur lätt som helst

i en värld som är så kantig och hård som den här

är en blöt mjuk kyss det enda jag begär

Du kan få mig hur lätt som helst

något så simpelt som att du håller mig hårt,

blås på det onda, ta bort allting svårt

Åh kärlek, var inte kärlek

menat som något enkelt att ge

när blev kärlek så svårt att få

Du kan få mig hur lätt som helst

om du ler när det regnar och fångar min blick

i en tid där ingen nånsin ler och fångar min blick

Du kan få mig hur lätt som helst

det räcker med att jag är den förste som du tänker på,

när du vaknar och känner dig ovanligt grå

Åh kärlek, var inte kärlek

menat som något enkelt att ge
när blev kärlek så svårt att få

Du kan få mig hur lätt som helst

dölj världen från mig i dina lockar,
kryp närmre och viska jag älskar dig så

Och jag har försökt kämpa emot...

Men jag faller in i dig och ditt stora hjärta.

Bilden

Denna bilden är absolut inte menad som porr... utan jag tycker den förmedlar känslor. Om man tittar o då menar ja verkligen tittar, inte med kåthet typ "åh lättklätt, BOOBIES 8D"
utan om man tex tittar på mina ögon så ser man att dom är blanka o fotot är taget när jag var ledsen och liksom ser helheten istället.. så ser man nog det, att den är känslosam och till skillnad mot porriga bilder så är den naken men sorglig & konstnärlig.
Det jag ville förmedla med bilden var att jag ville mest se nakenhet som kost och som att det inte är något fel med det... alla är vi nakna från början o det borde vara något naturligt, å då menar ja inte att alla ska gå runt nakna hej vilt utan liksom att oavsett hur du ser ut så är du VACKER! Och uppskattar verkligen inte idioter som tror att man är nån desperat jävla brud -.-'
Tyvärr så har ju media och allt sabbat det hela med att vara naken till något negativt då det egentligen är det mest naturliga vi kan vara och när folk ser en bild på en halvnaken tjej så blir reaktionerna ifrån tjejer "attention whore! Patetisk du e! Fjortis!" mm just för att de själva är osäkra med sig själva oftast.. Sen ja killar har ju inget annat i huvudet =P haha nemen vill se nakenheten som konst och när man tar en bild utan kläder eller med lite kläder så kan man få fram mer känsla i det hela än vad du får om du har på dig en tjock tröja, jeans o dylikt. Fast det kan ju funka oxå, man måste inte klä av sig för att förmedla känsla i bilder. Men ah jag tycker nakenhet är ärligt och vacker på nå vis.
Sen så har jag några "soft porn" bilder som är menade som PORR och ögongodis! Fast hatar när folk inte kan se skillnaden. Det gör mig förbannad och vansinnig, verkligen irriterande. Fast lite skrattretande dock.

En uppdatring...

• Fortfarande arbetslös. Fick inte jobbet på Godispralinen i täby centrum, eftersom att dem tydligen fått fel information från arbetsförmedlingen angående lönen typ.. så dem har inte råd att anställa mig. BAJS helvete jävla skit fittoooooor
  Och tappade där med all motivation till att sluta röka!
  

• Min handläggare från arbetsförmedlingen, suuuger verkligen. Han är så jävla sämst. Så dålig stil av honom att inte höra av sig eller ens klara av sitt jobb, han kan inte ens fixa en jobbcoach åt mig. Trots att jag gjort allt jag kunnat. Jag har liksom bestämt vilket företag jag vill ha jobbcoach från och ringt upp dem och pratat med henne, som sa att jag var väldigt välkommen men att min handläggare måste skicka mina uppgifter till henne först innan vi kan boka ett möte. Han fatta inte ens vilka uppgifter det var, så jag mailade henne och bad henne förklara för honom. Vilket hon gjorde tydligt, fast trots det så har det inte hänt något!? Hon skulle ringa mig så fort hon fått uppgifterna från af. GAAAAAAh aja får ta saken i egna händer eller ja helt enkelt åka till idioterna på arbetsförmedlingen och be dem ge mig en ny handläggare o se om det blir bättre. Och förhoppningsvis få en jobbcoach som kan hjälpa mig och kanske tillslut få ett jobb eller åtminstone en praktikplats.

• Jag har snart inga pengar kvar.. Alla mina kontanter som jag fick i julklapp och födelsedagspresent är slut. Har bara det som mamma satte in på mitt kort, till mat typ när dom reste bort. Vet inte riktigt hur mkt det är ens och är till o med skyldig henne pengar sen förut och tom har bjudit mig på massa saker, eller nja köpt saker åt mig så länge.. heehe, som jag ska betala tillbaka. Sen kommer jag typ va helt pank igen och tvingas leva på andra och få ännu mer skulder -.-' i need a job so soooo bad x''D

• Och när ja ändå är inne på allt det negativa, så kan jag passa på att klaga lite mera. Nejmen seriöst samhället vi lever i är helt fucked up! Sverige är inte så jävla bra trots allt. Visst det skulle kunna va mycket värre.. men ändå! Stör mig på så jävla mycket. Tex. hatar hur politiker aldrig kan svara på frågor, utan bara snackar en massa skit. Menar dom kan inte ge ett rakt svar ska det va så fucking svårt!? De kan inte ens stå för sånt dem lovar och skit så jag har gett upp det där med att försöka sätta mig in i politiken för jag orkar inte med allt skit snack o blir bara jävligt upprörd och förvirrad. Fast vill ju ändå eller alltså bryr mig ju såklart om vårat samhälle o vilka beslut som ska tas o grejer men bajs -____- orkar inte! Och det här med att man inte får försvara sig, när någon attackerar en o misshandlar en... liksom om man då slår tillbax o skadar den som började mer än man själv e skadad typ så åker man själv fast även fast att det baara va självförsvar. Vafan så man ska bara ta emot då... man måste ha rätt till att försvara sig!??!?!!!! Helt sjuuukt jue. Och förlåt att jag påpekar det men alla dessa jävla utlänningar, då menar jag inte att va rasistisk på något sätt men gaah det får va nog någon gång... det har gått för långt! Alltså vi ska respektera dem så jävla mkt mer än vad dem respekterar oss... typ att andra religioner går före våran och vi måste ta hänsyn till de som inte förtjänar det. kan skriva hur mkt som helst om det här..... men pallar inte. Har inte ork att uttrycka mig.... så whatever dååååe
  juste måste bara tillägga att den psykiska vården är sjukt dålig >.<
  

• btw så hade jag en konstig dröm igår... om i lördags, då var jag i stan med några vänner och en riktigt skum typ kom fram till oss och börja tjafsa, typ mucka bråk :O eller jag satt ihop krypen ensam eller ja lite längre ifrån mina kompisar... för jag mådde dåligt o hade kramper i magen sjukt jävla ont gjorde det så kunde inte stå upp... o så kom han fram till mig där jag satt på huk med huvudet i knät. och han sa nåt som ja inte hörde... eller minns, men jag bara satt där orörlig och tittade inte ens upp mot honom eller sa något alls, palla verkligen inte. Och tänkte bäst att ignorera o hålla tyst så han kanske tröttnar o går där ifrån, och för att undvika bråk lixom. eller asså sa typ gå här ifrån... men aja skit samma, mina vänner skrek på honom att låta mig vara så gick han till dom ANYHOW i drömmen så tröck han upp mig mor väggen och tog tag runt min hals, han tog struptag o lyfte upp mig från marken runt halsen så jag inte fick någon luft o sprattlade hysteriskt i försök att få honom att sluta. Fick in en knäspark mellan benen på honom och han släppte taget runt min hals... jag började hoppa på honom helt gaalen och bara slog o slog o sparkade honom blodig.... fast det fick en tvist o helt plötsligt var jag tillbaks i hans grepp, kände hur han tryckte upp mig mot väggen, men nu var det inte samma kille... utan blatten från gymnasiet som utsatte mig för sexuella trakasserier... då han ignorerade mina skrik att hans kulle sluta och att jag inte ville! Han sa bara du vill visst jävla hora, DU VILL VISST! sådär typ malligt eller va heter det... högmodigt typ att han var så jävla bra o FYFAN BAJS vad äcklig han var o ful som stryk gaah får rysningar och mår illa bara jag tänker påre. men ja han vägrade inse och det har väl med olika religioner o göra liksom hur man är uppfostrad o skit. men iaf lite vett i skallen måste man väl ändå ha eller så brydde han sig helt enkelt inte eller huvudsaken var att han fick som han ville. Han brukade vänta på mig efter skolan o innan o på raster o ja tafsa innan för kläderna, under tröjan o stoppa in handen innan för trosorna o trycka ner sin vidriga tunga i min hals o sätta sig på mig, hålla fast mig, lägga sig på mig, jucka mot mig, låsa in oss på toan o ja vill inte gå in mer på detta nu shit *daaamp lr nåt* gaah fattar inte riktigt hur han lyckades men ah han var mkt starkare än mig o jag kunde inte försvara mig :S
  Kom av mig -.- men drömmen blev till en mardröm om bajskorven...
  

• En positiv sak är att jag träffat massa nya trevliga människor, that's makes me very happy! Haha men ja längtat efter en ny vänskapskrets och redan på nyår fick jag flera nya vänner. Och är lite kär... Tihihihiiiih ^.^

Ursäkta mitt sätt att skriva, uttrycker mig inte speciellt bra idag. För mycket tankar i huvudet som gör att jag inte kan tänka klart eller fokusera på nåt o orkar inte riktigt bry mig! Nu har jag iaf uppdaterat lite vene om de va bra eller dåligt gaha ^____^

There's something cold and blank behind her smile

There's something cold and blank behind her smile
She's standing on an overpass
In a miracle mile

"You were from a perfect world
A world that threw me away today
Today today to run away"

A pill to make you numb
A pill to make you dumb
A pill to make you anybody else
But all the drugs in this world
Won't save her from herself

Her mouth was an empty cut
And she was waiting to fall
Just bleeding like a polaroid that
Lost all her dolls




You can't escape,
Can't escape
All your demons.
All you demons,
"Watch out, watch out,
For your lovers."

So ask your self before you get in,
I know the insurance won't cover this.
Are you the rabbit
Or the headlight,
And is there
Room in your life
For one more breakdown?

TearsOfAnAnGeeL

~ SAMMA ELÄNDE ~


Idαg krävs iηgєη ℓåηg tєxt för αtt bєskrivα hυr jαg mår,
dєt är trσts αℓℓt sαmmα єℓäηdє i miηα bℓödαηdє sår.

Ord finns det många utav, men inte tillräckligt för att beskriva,
man skriver och skriver, men i slutändan är det ändå något man vill riva.
Många har heller inte modet framme, inte ens orken finns där,
men det är heller inte meningen att JAG ska skriva åt er, så lyssna och lär.
Det finns talang i alla, många kan ha samma men dem är ändå unika,
precis som tvillingar, dem må ha "likadant" yttre men dem är knappast lika.

Idαg krävs iηgєη ℓåηg tєxt för αtt bєskrivα hυr jαg mår,
dєt är trσts αℓℓt sαmmα єℓäηdє i miηα bℓödαηdє sår.

Jag försöker aldrig vara någon jag INTE är,
se dig omkring, så mycket liv som så vackert finns här.
Utan dig skulle världen inte bli "komplett",
det är svårt att tro, då ingenting är lätt.
Öppna ditt sinne och låt INGEN förstöra dig nu,
så sanna mina ord, för det finns INGEN som du.

Idαg krävs iηgєη ℓåηg tєxt för αtt bєskrivα hυr jαg mår,
dєt är trσts αℓℓt sαmmα єℓäηdє i miηα bℓödαηdє sår.


~ AηGєєL


Texten är skriven av TearsOfAnAnGeeL på bilddagboken.
Jag har såklart frågat henne först, om det var okej att jag kopierade texten och satte in den här.

Känner mig patetisk._. men orkar inte skriva själv längre...
Har ingen motivation till något för tillfället, inte haft på länge. Hoppas min fantasi och lust kommer tillbaka snart.
Saknar min kreativa sida. Går ju lite upp o ner som vanligt....
but still it sucks! THIS FUCKING DEPRESSION SUCKS!!!!!!

FAAAAAAAAN

Panikångest, känsla av svår ångest, panik och rädsla för sitt liv som uppkommer hastigt och utan någon synbar yttre anledning. Uppstår ofta i pressade situationer men kan för vissa komma till synes oväntat. Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, domningar, stickningar i tinningarna, en känsla av att hjärtat stannar, overklighetskänslor eller en tro på att man håller på att bli galen, svimma eller dö.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Panik%C3%A5ngest

HIHIHHIIHIIIIIIIHHIHIIIH :D

Idag så var jag på en jobbintervju och det gick jätte bra. Hon skulle ringa mig på söndag och det lät på henne som att jag kommer få börja jobba där, om jag slutar röka. Det känns fan overkligt, ÄNTLIGEN ett jobb! Så sjuuukt jävla glad nej lycklig! Och det där med att sluta röka tar jag mest bara som positivt, faktiskt. För har funderat på att sluta ett bra tag nu och det här känns som en perfekt anledning. Plus att jag inte har råd att röka. Lämnade även mitt cv till henne. Ångrar lite att jag skrev att jag typ är jätte blyg och tillbakadragen... men hon märkte nog på mig att jag inte är det längre, inte alls på samma sätt. Blivit väldigt öppen och pratglad. Jag kände mig inte alls lika nervös som jag brukar vara inför möten med nya människor eller folk överhuvudtaget och det gick väldigt bra. Så nästa vecka kanske jag jobbar på Godispralien i Täby Centrum. Dock sa hon att hon äger butiken med sitt ex och att dom inte alls kommer överens, så det kan vara lite jobbigt. Dom skulle sälja butiken inom snar framtid så får se hur det blir med mig då, om jag får jobba kvar för de nya ägarna. Det löser sig, så glaaad över allt det här. Äntligen en egen ekonomi och lite mer jobb erfarenhet och något att göra på dagarna. YAY
Och stort GRATTIS till Pontus som fyller 20 idag & till Mikaela som fyller på söndag och har fest ikväll som jag är bjuden på ^^ tihihih :D

...

My weakness is that I care too much
And my scars remind me that the past is real
I tear my heart open just to feel

Slipknot - Snuff

Bury all your secrets in my skin.
Come away with innocence, and leave me with my sins.
The air around me still feels like a cage
And love is just a camouflage for what resembles rage again...

So if you love me, let me go.
And run away before I know.
My heart is just too dark to care.
I can't destroy what isn't there.

Deliver me into my Fate -
If I'm alone I cannot hate
I don't deserve to have you...
Ooh, my smile was taken long ago,
If I can change I hope I never know.

I still press your letters to my lips
And cherish them in parts of me that savor every kiss.
I couldn't face a life without your light,
But all of that was ripped apart, when you refused to fight.

So save your breath, I will not care.
I think I made it very clear.
You couldn't hate enough to love.
Is that supposed to be enough?

I only wish you weren't my friend.
Then I could hurt you in the end.
I never claimed to be a Saint...
Ooh, my own was banished long ago,
It took the Death of Hope to let you go

So break yourself against my stones
And spit your pity in my soul.
You never needed any help...
You sold me out to save yourself...

And I won't listen to your shame.
You ran away, you're all the same.
Angels lie to keep control...
Ooh, my love was punished long ago,
If you still care, don't ever let me know...
If you still care, don't ever let me know...

FUCK YOU ALL!

Running out of ways to run
I can't see, I can't be
Over and over and under my skin
All this attention is DOING ME IN!

FUCK IT ALL! FUCK THIS WORLD!
FUCK EVERYTHING THAT YOU STAND FOR!
DON'T BELONG! DON'T EXIST!
DON'T GIVE A SHIT!
DON'T EVER judge ME!


and don't you fuckin' judge me!

Dita von teese inspirerat

men du om någon borde förstå...

Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
men du om nån borde förstå
att man inte gör såhär mot mig

Du ville prata häromdagen
och helt plötsligt blev det tyst
jag undrar vad som hände
vi som skrattade nyss

Nu tror du säkert att jag hoppas
på nåt som aldrig ska bli av
men jag har aldrig lyssnat när du lovat
aldrig ställt några krav

hmhm

och allt hade varit så jävla mycket enklare
om du bara var en i mängden
typ
så bra
där är du
fint
då vet jag
klart kapitel
snipp snapp slut
men nej
likt förbannat
så stannar du?

(och jag älskar dig om du gör det)

Kom änglar

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten

Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...

Melissa Horn

Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut
Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring
Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut
Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg
Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen
Jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen
Du är kvar med samma folk, kvar med samma man
Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus
Det är att leka med eld när du drar upp det här igen
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen
Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen

Singel

Man kan inte få sitt hjärta krossat om det redan är det.
Om då inte ännu mer splittrat..?
Jag har liksom inte tagit mig tid för mig själv...
så att jag verkligen fått läka efter alla misslyckade förhållanden.
Utan mest bara kastat mig in i ett nytt, för att jag har så svårt för att vara singel.
Men det är just det jag behöver. Ta tag i mitt liv och kunna umgås med mig själv.
Älska mig själv först och främs, innan jag kan älska någon annan.
Det är alltså slut mellan mig och nicke. Han tog det bra och han förstod hela situationen, vilket känns jätte skönt och så jävla befriande! Fast samtidigt lite läskigt, att jag verkligen måste ta tag i mig själv nu och inte vara så jävla beroende av andra. Utan känna att jag kan lyckas på egen hand.

Att vara stark...

Att vara stark är inte
Att aldrig falla
Att alltid veta
Att alltid kunna

Att vara stark är inte
Att alltid orka skratta
Att hoppa högst
eller vilja mest

Att vara stark är inte
Att lyfta tyngst
Att komma längst
eller att alltid lyckas

Att vara stark är
Att leva livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
Slå sig hårt
Och alltid komma igen

Att vara stark är
Att våga hoppas
när ens tro är som svagast

Att vara stark är
Att se ljus i mörkret
Och alltid kämpa
för att nå dit

I Don't Believe In Love...

I wanna go to bed with arms around me
But wake up on my own
Pretend that I'm still sleeping
Til' you go home

Oh I can't look at you this morning
I should probably have a sign
That says 'Leave right now or quicker'
You've overstayed your time

If I don't believe in love nothing will last for me
If I don't believe in love nothing is safe for me
When I don't believe in love you're too close to me
And that's why you have to leave

Maybe I slept peaceful on your shoulder
Your arm warm around my side
But it's different now, it's morning
And I can't face your smile

The second that I feel your safe hands
Reaching out for mine
I slip away and out of sight
You've ovestayed your time

If I don't believe in love nothing is good for me
If I don't believe in love nothing will last for me
When I don't believe in love nothing is new for me
Nothing is wrong for me
And nothing is real for me

When I don't believe in love why do you care for me?
When I don't believe in love nothing is real for me
If I don't believe in love you're getting to close to me
And that's why you have to leave
And that's why you have to leave

If I don't believe in love
If I don't believe in love
If I don't believe in love
Nothing is left for me
If I don't believe in love
You're too good for me

Gott nytt år på er!

hoppas ni haft en awesome nyårsafton :D


Mina nyårslöften

- bättra på självkänsla och självförtroende.
- våga övervinna mina rädslor.
- våga vara öppen/prata ut!
- sluta deppa och må dåligt, gör nåt bra av det istället!
- börja träna på riktigt! Kanske skaffa en hobby också.
- sluta vara sockerberoende
- GÅ UT MER
- HA KUL!
- stå upp för mig själv!